Idag var jag på årskontrollen av synen efter ICL-operationen, nästan på dagen ett år senare. I korta drag kan man väl säga att jag ser ännu bättre nu än för ett halvår sedan. Jag har fortfarande ett litet brytningsfel på ena ögat men det är så litet att jag nog kan leva med det 🙂 Jag har svårt att uttala mig om mörkerseendet men i höstas och vintras så var det helt OK och om nu resten av synen har förbättrats ytterligare så bör inte mörkerseendet ha försämrats i alla fall.
Roligast med operationen:
– själva operationen 😀
Jobbigast med operationen:
– hitta rätt i Göteborg
Jobbigast efter operationen:
– att inte få peta sig runt ögonen under första veckan efter operationen. Satan vad det kunde klia i ögonen!
– hacka lök
– pysslet med ögondropparna som tog en del tid tills jag bara behövde använda två sorter
Bäst med operationen:
– jag fick vana att hantera ögondroppar. En gång petade jag dock in pipetten i ögat. Det var inte jättebehagligt
– jag kan läsa på schampoflaskorna i duschen
– Har fått bättre tårvätskekvalitet så ögonen känns inte grusiga när jag är trött, förutom då jag är exceptionellt trött
– Kan gå ut när det regnar och fortfarande se nåt även om regn i ögonen kan vara lite jobbigt
– det är lättare att skjuta lerduvor (detta kan eventuellt inte ha något alls med ögonen att göra men punkten får stå kvar ändå)
– Memira-godiset
– smidigare hantering av solglasögon under körning
– jag kan om jag vill sminka mig och faktiskt se vad jag gör
Sämst med operationen:
– jag kan inte läsa på riktigt lika kort avstånd som tidigare. Fördelarna väger dock upp detta med god marginal
Kvarvarande effekter av operationen:
– bra syn
– lite halo-fenomen i mörker
– smådimmig syn, som att se genom vatten, i mörka rum med en ljuskälla bakom mig eller när jag är trött oavsett ljus
Var det värt det? Jepp!