Gott Nytt År!

Detta år har varit relativt händelserikt. De tre största sakerna som inträffade var att jag och T köpte hus, åkte till Skottland och blev sambos – i den ordningen. Kontraktet skrevs på sista arbetsdagen innan semestern. Inflyttningen skedde i oktober så hela hösten gick åt till att flyttpacka, flytta och packa upp. Hittills har vi inte hunnit med att jaga.

Den enormt varma sommaren medförde att vi badade flera gånger. Vi spenderade en vecka i Hälsingland hos släkten med sol, bad i Ljusnan och tunnbrödbakning. Detta följdes av en vecka i Skottland med sol, sevärdheter och en betydligt behagligare temperatur än i Sverige, ca +20-25 grader. Tyvärr lade bränderna i Hälsingland lite sordin på upplevelsen. Vi följde utvecklingen av bränderna via FB och nyhetssiter. Skottland var underbart! Vi höll oss mest i Edinburgh men åkte på dagsturer till Hadrian’s Wall och Stirling. Vi passade också på att äta skotsk mat som Scottish pies (eller ”pies”, som jag antar att skottarna kallar dem), haggis, lax och musslor. Under resterande semester fixade och grejade vi inför husövertagandet, badade och gjorde vårt bästa för att hålla oss svala. Den intensiva Skyrim-period som vi hade under våren fick läggas ner eftersom T:s projektor inte klarade av den höga inomhustemperaturen. Spelandet återupptogs under julledigheten 🙂

Flytten till huset var rätt krävande eftersom vi flyttade ut från två lägenheter samma helg. Vi hade hjälp av släkt och vänner som tur var. Uppackningen pågår fortfarande och julledigheten har inneburit flera besök på Ikea för inköp av möbler. Inredningen artar sig och huset börjar nu se ut som ett hem och inte bara ett hus fullt med prylar 😀

Nyår firas hemma i lugn och ro med god mat (och Skyrim?).

Vi önskar släkt och vänner ett gott nytt år!

Vårt hus

Surströmmingsprovning

Förra helgen var hela familjen ute vid stugan för surströmmingsprovning, vedhuggning och grillning. Vi hade införskaffat tre nya sorter surströmming som fick vara med i testet. De gamla vanliga, Oskars och Röda ulven, hoppade vi över den här gången. Vi vet hur de smakar (gott, klassisk surströmming) och vi orkade ändå inte äta mer än tre burkar på fyra personer.

Resultatet var följande:
Mannerströms: hela fiskar med mycket rom, mild och fin smak med bra balans mellan sälta och syrlighet. Hela fiskar är lite meckiga att rensa, man rensar lätt bort för mycket. Å andra sidan så var det stora strömmingar i burken så det jämnade på sätt och vis ut sig. En favorit hos alla testare.

Kallax filéer: mellanstora filéer med klassisk surströmmingssmak, fin balans mellan sälta och syrlighet. Något saltare än Mannerströms. Hyfsat lättrensade.
Andra favorit hos testpanelen.

Borkbo-suringen: små-mellanstora filéer med betydligt mer sälta än de andra två sorterna, mer salta än syrliga i smaken.
Ingen storfavorit men rätt OK ändå. Kul att det på burken är skrivet från vilken tunna strömmingarna kommer och vilket nummer burken har.

Ringbrynjestjärnan och en älglägg

Jag har äntligen blivit i stort sett klar med stjärnan till ringbrynjan. Den blev inte helt och hållet lik Merca-stjärnan, som är bredare vid baserna och smalnar av mot spetsarna. Det var nog pyssligt att bygga den här formen så den får vara så. Eventuellt kommer jag att fylla ut den med en ringbredd för att få en ”fetare” stjärna, men det får bli senare i så fall. Nu ska jag slöbygga med svarta ringar ett tag 🙂 Den planerade ringen runt stjärnan kanske inte blir av. När jag har fyllt ut väven runt stjärnan kan jag testa och se om det går att få till en ring som inte är oval eller fyrkantig. Annars får det vara.

Det här projektet har en intressant egenskap: den får mig att bli Alfons Åberg 😀 Jag sitter och knåpar och bygger och kommer på att jag måste laga mat/gå och handla/åka till en fest/göra något vettigt och tänker ”jag ska bara…” och så bygger jag vidare. Beroendeframkallande? En aning 🙂 Jag har en stark misstanke om att jag när jag är klar med brynjan kommer undra vad jag ska hitta på härnäst och komma på den briljanta idén att bygga en ringbrynja till.

Stjärnan, i stort sett klar

Eftersom det blev så få bilder i det här inlägget så fyller jag ut med några matbilder. Jag håller på att koka en gryta på 2,5 kg älglägg. Det är första gången jag provar lägg av just älg men av erfarenhet vet jag att grytor på fläsklägg, med ben, blir godare än grytor på annat fläskkött. De sega, tråkiga bitarna med mycket senor och bindväv ger så mycket smak när de får koka i en massa timmar. Min älggryta har nu kokat i tre timmar och köttet verkar vara rätt mört. Benbitarna har i alla fall gått hyfsat lätt att peta bort så koket är nog klart. Hoppas att det blir gott. Receptet hittade jag på en blogg.

Älglägg

Basen till grytan. Vatten, rött vin, soya, gul lök, vitlök, timjan, ingefära och enbär

Smördegsinbakad fläskkarré…

…eller Lyckanden och misslyckanden i köket.

Jag provade igår att göra smördegsinbakad fläskkarré. Jag brukar inte smördegsinbaka saker då det är lite för pyssligt och jag föredrar matlagning som innebär minimalt med nedsmutsning av köksredskap. Dock är det ibland lite kul att göra pyssligare mat. Sammanfattningsvis kan jag säga att resultatet var blandat. Karrén blev helt OK men lite torr och smördegen var närmast en katastrof.

Jag hade köpt smördeg på rulle för att inte behöva kavla ihop småplattor. Den enda smördeg som Ica hade på rulle var en vegetarisk variant. Den var helt värdelös! Smördeg utan smör är ju inte smördeg. Jag kommer att köra på småplattor, med smör, i fortsättningen. ”Smör”degen behövde kavlas ut ordentligt då karrén var rätt stor. Jag kavlade och kavlade tills degen började gå sönder men den var ändå inte tillräckligt stor för att täcka hela köttbiten. Jag blev lite arg. Köttet åkte i alla fall ner i en form med degen runt sig så gott det gick. Hällde på ett uppvispat ägg och körde in allt i ugnen. Enligt receptet skulle köttet upp till 70 grader. Undrar om de som gjorde receptet gillar överstekt kött? Mitt kött blev överstekt, lite torrt och segt. Smördegen verkar fungera som en ugn i sig som stänger inne värmen och höjer tempen ytterligare efter att köttet har tagits ut ur ugnen. Nästa gång låter jag köttet stå inne tills det är max 60 grader. Men annars var det gott.

Det jag tar med mig från detta experiment är att köttet ska stekas till lägre temperatur och jag behöver träna på att kavla smördeg. Det kan hända att det blir mycket smördegsmat framöver 🙂

Räkcocktail

Ibland händer det att jag ”uppfinner” maträtter. I vissa fall blir resultatet bra, i andra blir det lite sämre. För ett par dagar sedan uppfann jag en slags räkcocktail. Den blev helt OK men jag skulle nog inte ha den som förrätt om jag bjuder hem folk på mat. Däremot intalar jag mig att den är bra som energipåfyllning när man har tränat. Jag kan ha helt fel 🙂

Blanda 1-2 dl turkisk yoghurt och/eller crème fraiche med 1-2 finhackade schalottenlökar. Krydda eventuellt med peppar eller andra favoritkryddor som inte skär sig med övriga ingredienser. Tärna en avocado eller två. Strössla över dessa bitar över yoghurten. Lägg skalade räkor på avocadon. Pressa över saften från en lime.

Jag har även provat att byta ut räkorna mot stenbitsrom. Det blir också gott men då bör man hoppa över limen.

Tips för att enkelt tärna avocado: Dela avocadon och plocka ur kärnan. Skär ett rutmönster i avocadoköttet ner till men inte igenom skalet. Gröp ur tärningarna med en sked. Detta knep funkar bäst med mogen avocado.

Älggryta Vindaloo

I det senaste numret av Svensk Jakt finns det recept på köttgrytor. Jag har testat receptet på vindaloon dock med nötkött istället för älg. Ville testlaga det för att se att det blev gott innan jag använder älgkött. Receptet finns här och ger en otroligt god gryta. Kör man efter originalreceptet så blir den lite lagom stark så det är fritt fram att krydda med hur mycket cayennepeppar man vill för mer hetta. Tror jag. Eventuellt har min burk med cayennepeppar blivit för gammal och tappat effekt så att förra grytan blev lite mesig.

Nu ska jag göra en ny omgång, åter igen med nötkött. Skillnaden är att jag har grytbitar av ytterlår. Förra gången hade jag högrev. Högrev är utmärkt i grytor då det innehåller en hel del bindväv och annat som sätter extra smak. Ytterlår har inte riktigt dessa egenskaper en jag får helt enkelt prova och kanske koka den längre. Jag skippade för övrigt den färska koriandern. Jag är inte alls förtjust i (färsk) sådan och tycker att den förstör maten.

Midsommarmat

I midsommar ska jag, syrran och syrrans man tydligen fixa mat till familjen, dvs vi plus föräldrarna. Jag har allt klart tack vare min underbara frisör och hennes mullvadsproblem. Surströmming ska tydligen fungera bra för att skrämma bort mullvadar (eller locka rävar till åtlar). Jag fick de två burkar som blev över. Tjohoo!

Youmie!

Pekinganka, omdöme

Nu har jag smakat pekingankan, både nytillagad och uppvärmd, och jag måste säga att resultatet var lite av en besvikelse med tanke på hur mycket pyssel det var att förbereda den. Som jag skrev i förra inlägget så lade jag till chinese five spice i marinaden och det var tur att jag gjorde det annars hade nog ankan inte smakat speciellt mycket. Kort sagt kan jag väl säga att denna anka smakade precis som anka brukar göra när jag tillagar enbart ankbröst. Skillnaden är att ankbrösten kräver betydligt mindre jobb och går snabbare att få klara.

Man måste nog äta pekinganka när den är tillagad enligt konstens alla regler för att få uppleva den smaksensation som det tydligen ska vara. Nästa gång jag tillagar hel anka så blir det på grillen och marinerad med apelsin, ingefära och sesamolja. Har gjort det en gång tidigare och det blev riktigt gott.

Peking-ish-anka

Pekinganka ska vara gott har jag hört så jag tänkte prova att laga det. Nu är pekinganka en väldigt pysslig maträtt att göra då den först ska skållas och masseras för att skinnet ska släppa från köttet. Sedan ska ankan penslas med honung och lite annat och torkas i ett dygn eller så. Först när detta är gjort kan man steka ankan. Jag fuskade lite. Efter skållning så torkade jag till min anka med hjälp av hårfönen. Efter att ha googlat lite efter pekingankerecept så inser jag att fler personer har kommit på den briljanta idén 🙂 Jag orkade dock inte torka ankan tills skinnet var som pergament. Hällde över honungsblandningen på 3 dl varmt vatten, 2 msk honung och 2 msk chinese five spice. Jag vet inte om kryddblandningen ingår i riktiga pekingankerecept men jag gillar den så den fick vara med. Sedan tog jag ett varv till med fönen för att kryddorna skulle fastna. Nu står ankan i ugnen och är inte alls så gyllenbrun som den borde vara men som sagt, jag fuskade och torkade inte ankan ordentligt. Hoppas att detta blir gott annars är allt arbete i onödan.

Påskpyssel

Nu är äntligen påsken här med lite välbehövlig ledighet. Något intensivt påskfirande pågår dock inte hemma hos mig. Jag passar på att slappa och beta av att-göra-listan i långsam takt. Det är ju dumt att göra allt första dagen, vad ska man då göra resten av ledigheten? 🙂 Idag gjordes den tråkigaste punkten på listan: deklarera. Skönt att ha det avklarat.

Just nu har jag fullkornsbaguetter på jäsning. De ska bli kvällens middag tillsammans med kallrökt lax och vitlöks- och pepparrotsfärskost. Några räkor kanske slinker ner också. Jag har aldrig bakat baguetter tidigare så det ska bli synnerligen spännande att se och smaka resultatet. Som alltid när jag bakar struntar jag i att värma upp vattnet till 37 grader utan använder längre jästid istället. Det kanske är jättedumt att göra så när man bakar baguetter men det lär visa sig.

Utanför fönstret börjar träden knoppa sig. Trevligt! Träd är så tråkiga när de bara är bruna och gråa.