Hägnträning

Släppte Daimler i träningshägn i söndags. Det var första gången jag var ”hundförare” på egen hand så det var lite spännande. Vi fick börja i ett hägn som är ca 3 ha och innehåller ett berg och en åker. Efter att Daimler hade släppts lös så sökte han ut lite försiktigt till en början men han tuffade till sig efter hand. Grisarna hittade han på åker-biten av hägnet. Först skällde han ståndskall på dem tills de sprang iväg. Då började han driva. De drog en repa i hägnet och jag och instruktören hängde med. Efter en stund kom Daimler tillbaka utan grisar och gjorde en ny sökrunda. Jag gick då ett varv ensam i hägnet. Ett tag hade han fullt drev på grannhägnets grisar. Gris som gris liksom. Daimler tog upp grisarna, rätt grisar den här gången, igen på samma ställe. Han satte fart på dem och – sprang förbi dem. Jag vet inte riktigt vad han pysslade med då. Daimler älskar att bli jagad av Benz när de leker. Men grisarna ska ju inte jaga honom. Han kanske försökte valla dem 😀 Hur som helst så fortsatte han att jaga ett tag till och total drevtid skulle jag gissa låg på 15-20 minuter men jag hade ingen koll på klockan så det var kanske kortare. Jag var i alla fall nöjd med Daimlers arbete med en för honom ny hundförare. Mindre nöjd var jag med inkallningen. Han sket fullständigt i att komma när jag ropade så länge han drev för fullt. Jag följde drevet upp mot grinden och när jag var nästan framme hade Daimler släppt grisarna och kom till mig så att jag kunde koppla honom.

Efter en välbehövlig paus så körde vi en omgång i ett annat hägn. Där har han blivit släppt minst två gånger tidigare och han brukar vara rätt dålig där. Om det beror på terrängen, grisarnas beteende  eller att han brukar vara trött då vet jag inte men denna gång var inget undantag. Vi gick genom hägnet ner mot den gräsbevuxna delen där grisarna brukar vara. Han sökte ut ganska omotiverat men hittade dem och började driva och jag följde efter. Drevet drog bort mot andra änden av hägnet och sedan tillbaka nästan rakt mot där jag stod. Grisarna väjde och försvann och Daimler släppte dem. Vi gick ett varv till och Daimler hittade grisarna på samma ställe som vid första upptaget men den här gången tröttnade en av grisarna och sprang rakt mot Daimler som tjutande försvann iväg. Grisen sprang inte över Daimler men kom rätt nära och puffade säkert på honom med trynet och det gillade inte Daimler. Gick efter Daimler och ropade på honom men han kom inte. Tog ett varv utan att se honom någonstans, däremot mötte jag nöffarna som såg ut att undra vad jag pysslade med. Fick då en rapport på radion att Daimler var vid grinden så jag knatade dit. Han var mycket riktigt där och verkade totalt ointresserad av att jaga mer. Han blev överlycklig när jag plockade fram kopplet och vi lämnade hägnet.

Det var synd att jag inte hade pejlen på honom för jag hade gärna velat veta var han höll hus när han försvann. Han låg säkert under någon gran eller bakom en sten och surade för att grisen var elak mot honom 😀

Hundträff i rastgården

Idag har Daimler fått träffa sin halvsysterson i Mjölbys hundrastgård. De två busade inte så mycket då halvsystersonen mest skällde och morrade på de andra hundarna. Daimler busade dock en del med halvsystersonens ägares andra kopov. Det är en tik och Daimler tycker om tikar 🙂 Benz var också med och sprang omkring. Mestadels gick han för sig själv men när han inte gjorde det så visade han hur dålig han är på att läsa av andra hundar. Han är helt värdelös.

Daimler trippade omkring och visade upp sig för tiken. Han har ett sätt där han travar med hög benföring och högrest hållning. Man ser verkligen på honom att han visar upp sig. Tiken brydde sig inte. Svårflörtad tjej 😀 Kopovar är för härliga!

En trevlig helg

Åkte med Daimler på kopvovklubbens KM i viltspår i lördags. Inte för att själva tävlingen var speciellt viktig men för att träffa andra kopovar och kopovmänniskor. Det var tur att själva tävlingen inte var speciellt viktig för Daimler spårade mycket men inte helt rätt. Tre-fyra gånger var han ute på äventyr långt ifrån där spåret gick. Vid skottprövningen trodde jag att han skulle misslyckas men han var så glad när det smällde så han måste ha trott att det var riktig jakt på gång. Efter mycket om och men hittade han fram till spårslutet – som han totalignorerade – och fortsatte att spåra ner i ett kärr. Den hunden älskar att spåra men han är inte jättebra på det, bevisligen. Han fick inget pris i tävlingen 🙂 Tog med Daimler ner till sjön för att han skulle få dricka vatten efter spårningen. Den lilla badkrukan gick ner med alla fyra tassarna i vattnet! Det är inte ofta han gör det. Vi var ner till sjön flera gånger innan vi åkte hem och varje gång gick han ner och ställde sig i vattnet.

När Daimler var avlämnad hemma så blev det ett snabbt pitstop hemma innan födelsedagsfesten i stugan. Det åts beef jerky och naturgodis till fördrinken. Grillad hjortytterfilé till huvudrätt. Det dracks lite öl också – Maiden-ölet Trooper med den fåniga svenska etiketten (det är inget fel på den riktiga, PK Sverige!). Till och med jag drack ett litet glas. Så länge ölet var kallt så var det rätt gott. De två kvarvarande flaskorna kommer nog att användas till matlagning. Efterrätten var ost. Mycket ost. Jag hade köpt ett gäng ostar på Norins. Det var den spanska fårosten Manchego, stinkosten Morbier, den gudomligt goda grottlagrade Gruyèren, blåmögelosten St Agur som passar så otroligt bra ihop med päron- och fikonmarmelad, färskosten Roulé vitlök och så Norins-tipset Primadonna som jag placerar i samma kategori som Gruyère. Otroligt goda ostar allihop!

Sommardjur

Dålig titel men jag orkade inte göra två olika inlägg.

Var kattvakt åt Salvia för två veckor sedan. När Salvia är hos mig lär hon sig hyss som att vara på diskbänken trots att hon inte får. Hon får inte vara på min diskbänk heller men det struntar hon i. Vi kom överens om att hon fick sitta framför micron och det gjorde hon – när hon inte var på diskbänken. Hon satt även inne i micron en gång 😀
Sista dagen åkte jag iväg på ett möte på eftermiddagen och då bar det sig så illa att jag inte var hemma i tid för att ge Salle sin eftermiddagsmat. Då hoppade hon upp på diskbänken och drog ner den tomma kartongen från ett torskfilépaket och slaktade den lite.

Ett slaktat torskpaket

 

 

 

 

 

I helgen åkte jag upp med Daimler och pappa till Hälsingland. Det är kul att ha med Daimler dit för han är lugnare att gå med i koppel än normalt och han verkar trivas bra i allmänhet. Han får ju sova i sängen också 🙂 Ibland när vi åker bil får han sticka ut huvudet genom rutan och sniffa.

Daimler sover

 

 

 

 

 

Fartvindssniff

 

 

 

 

 

Glad kopov

 

 

 

 

 

Daimler bland midsommarblommorna

 

 

 

Hundvakt

Har varit hundvakt åt Daimler idag. Vi har gått promenad och matat änder. Daimler brydde sig inte speciellt mycket om änderna. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Han är ju jakthund. Han ska jaga och han ska ha viltintresse men han är inte till för andjakt –  så det är kanske ett gott tecken att han lät dem vara. Däremot tror jag att han spårade rådjur. Det är inte bra. Han ska låta bli rådjuren och ägna sig åt vildsvin och älg men jag är inte helt säker på att han har fattat det.

När vi inte gick promenad var vi hemma. Jag försökte få Daimler att äta mat för han åt ingen frukost i morse. När husse tar fram jaktgrejerna tappar hundarna intresse för maten.
Efter att ha matat Daimler med godis, han fick jobba för det, så åt han upp maten. ”Desserten först” är hans devis 😀
Nu har Daimler åkt hem till husse och Benz och jag ska fortsätta att sätta in viktiga papper i pärmar. Det gör jag någon gång i halvåret eller när viktiga-papper-högen är för stor.

Kylan anfaller

Jag åkte ut till vovvarna idag då husse tycker att Daimler har börjat bete sig konstigt. Han är så ”hussig”. Han vill bara vara nära husse, ligga i knät, inte vara i buren och så vidare. Husse själv höll på att rensa ett dike i skogen bakom huset. Eftersom Daimler uppförde sig som han brukar när jag kom dit så gick jag och kollade hur dikesröjningen gick. Jag tog den osmidiga vägen genom skogen som sommartid är ett riktigt surhål och anledningen till att dikesröjningen är så välbehövlig. Jag lyckades ta mig fram utan att trampa igenom isen under snön och bli blöt. Det berodde på att surhålsmarken redan hade dränerats. Alltså fanns inget vatten kvar under isen 🙂 Men det fick jag inte veta förrän senare på kvällen.

Eftersom jag är en smart person hade jag dragit på mig långkalsonger och varma sockor innan jag åkte. Jag vet hur kallt det brukar bli ute hos hundarna och husse. Den korta off road-promenaden bidrog till att höja värmen i kroppen och det var riktigt behagligt att kolla på när husse grävde upp träd och lera med stora grävmaskinen*. Sedan åkte vi och åt lunch. Efter lunchen fortsatte jag mitt arbete i sann dekoranda (förstår ni inte vad jag menar? Fråga en dekorare i ett spex 😉 ) och inspekterade hur vattnet rann i diket. Då anföll kylan! På bara några minuter sjönk temperaturen flera grader. Själv skulle jag gissa på 30, men det var nog bara 5 eller 10. Det blev svinkallt att stå ute. Trots idoga försök att få upp värme i tårna så förvandlades de sakta men säkert till isbitar. Jag fick i uppgift att gå hem till hundarna och elda i pannan. Med ett oändligt mod hoppade jag över diket utan att halka omkull eller ner i sagda dike och tog mig tillbaka till huset. Utan att få upp minsta lilla gnutta värme i tårna. Förbannade tår!

Hundarna fick komma in och jag eldade medan tårna tinade upp. När tår tinar upp gör de ont. Termometern visade på -18°C. Inte undra på att det kändes lite kallt.
Myste med Daimler. Han gillar att bli kliad på frambenen. Då somnar han nästan. Idag nästan-somnade han extra mycket och var nära att ramla omkull flera gånger.

*Klargörande av skillnaden mellan grävmaskin och grävskopa. En grävmaskin är en stor, eller liten, maskin med motor, hytt, band/hjul och grävarm. Grävarmen består av en bom och en sticka. På stickan sitter grävskopan. Grävskopor finns i en mängd olika utföranden beroende på vad man ska gräva. Det finns till exempel vanliga ”fyrkantiga” skopor i olika bredder och dikesskopor som är trekantiga. På stickan kan man även sätta andra saker som gripskopor och hydrauliska hammare. Alltså: grävmaskinen är hela maskinen, grävskopan är en pryl som används tillsammans med maskinen.

Benz och Daimler

Benz

Benz är en drever på 7 år. Han har varit duktig på att jaga en gång i tiden men nu vill han att husse letar upp rådjuren åt honom. Troligen beror det på att han har haft besvär med noskvalster och därför har tappat självförtroendet. Dyker det upp ett rådjur framför nosen på honom så jagar han det men han söker inte ut själv.
Benz är vid  första anblicken en riktig surderever men han vill gärna bli myst med. Bäst är att blir petad i öronen. Då brummar han och slutar nästan att andas. Benz har fått konkurrens om uppmärksamheten av:

Daimler

Daimler är en slovenský kopov på snart 5 år. Han älskar att springa i skogen och han har stort viltintresse men han är rätt kass som jakthund. Första gången han träffade på levande älgar så stack han åt motsatt håll till andra änden av jaktmarken. Han har skällt på vildsvin i hägn och är mycket intresserad av ekorrar. Om vi tränade honom så skulle han säkert kunna bli trädskällare. Annars verkar han inte ha fattat vad jakten går ut på.
Daimler är otroligt social, glad och älskar folk. Han vill alltid vara i centrum för allas uppmärksamhet. Klappar man Benz så kommer Daimler och tränger sig emellan.
Förra året gick jag anlagsprov i viltspår med Daimler på Ljusdals jaktmässa. Vi hade inte tränat någonting innan men provet gick jättebra. Daimler har ett mycket bra luktsinne och han älskar att spåra. Det största problemet är att han spårar fort. I och för sig är han ganska spårnoga men man får hålla i hatten när han lägger iväg. När spåret är slut brukar han fortsätta att spåra. Vad han spårar vet bara han.

Benz

Daimler