Avengers: Age of Ultron

Jag känner att jag är lite dålig på att uppdatera bloggen. Som vanligt.

I torsdags såg jag Avengers: Age of Ultron på bio. Mina förväntningar var högt ställda samtidigt som jag kände viss oro över att förväntningarna inte skulle infrias. De infriades. Filmen börjar med fullt ös medvetslös men håller inte samma tempo hela vägen. Filmen blir dock aldrig långsam eller tråkig. Jag tänker inte avslöja för mycket av handlingen, så det blir ett kort blogginlägg 😉 , men jämfört med första Avengers-filmen så är denna lite djupare. Jag gillar att man får veta mer om Hawkeye och Romanov.

Chris Hemsworth verkar ha byggt upp sig ännu mer än till de tidigare filmerna, hur nu det är möjligt. CGI? Jag gillar också att Paul Bettany faktiskt får vara med i fysisk form och inte bara göra rösten till Jarvis. Kul också att Maria Hill får vara med lite mer.

Jag kanske är färgad av det faktum att jag nu har gått på bio hela två gånger i år och således fyllt min biokvot för det här och nästa år men jag gillade den här filmen mycket. Jag ser fram emot DVD-släppet. Min grannar kommer nog inte vara lika glada för det är ganska mycket sub-basmuller i filmen 😀

The Hobbit 3

Har nu sett denna film. Tyvärr visas den bara i normal 2D kl 21 i Linköping och den starttiden för en 2,5 timme lång film är väl sent. Så jag fick bita i det sura äpplet och se den i 3D. Jag har varit emot att se film i 3D sedan det infördes på biografer så detta var det första tillfället med 3D-film. Jag tänker inte gå in på några detaljer om vad jag tycker om 3D utan nöjer mig med att konstatera att 3D suger.

Filmen då. Den var bra men jag hade uppskattat den mer om jag hade sluppit störa mig på 3D-effekterna och de jobbiga glasögonen (jag gjorde en dyr ögonoperation för att slippa glasögon…). Men nedan finns en sammanställning av mina spontana tankar kring filmen.

– Alvarméns disciplin och snygga raka linjer. Sådant värmer hjärtat hos en perfektionist. Ja, jag vet att det är film och CGI etc men det är ändå vackert att se på. Jag skulle vilja se den armé som kan spela upp de scenerna live 🙂
– Galadriel är rätt bad ass. Fast hon är inte speciellt vacker när hon är arg.
– Elrond och hans rustning. Jag har haft en ytterst liten fundering på att bygga en liknande rustning bara för att. Jag insåg dock att det skulle ta enormt mycket tid för den består av tusen delar. Minst.
– Var hittade Thorin stridsgetterna? Fanns de i berget? Borde inte Smaug i så fall ha ätit upp dem? Levde de vilt i området? Hur hann dvärgarna i så fall tämja och rida in dem på den korta tiden?
– När jag ändå är inne på djur: stridsgrisar! Vilket roligt påhitt 😀
– Mer djur: vad är det för kronhjortsälg Thranduil rider på? Själva djuret ser ut som en kronhjort men hornen är mer älg. Miss i designen av filmskaparna eller ska den se ut så?
– Och så några djur till: battlebats. Bara ordet säger allt 😉
– Fick Legolas tillbaka sin kniv?

Jag kan tänka mig att se filmen igen men då får det vara i 2D. För övrigt så ser jag fram emot den förlängda versionen på dvd där allt som inte kom med i bio-versionen finns med. Det är en del trådar som inte knyts ihop nu. Till exempel så ska skatten fördelas, Bard blir ny ledare för staden och Dáin & co flyttar in i berget, allt enligt boken. Dessutom känns det som om Tauriels öde kommer att förklaras bättre (jag tror att hon dör. Tolkiens alver kan ju dö av brustet hjärta). Filmen är bara ca 2,5 timme lång. Baserat på de tidigare fem filmerna så finns det utrymme för minst 30 minuters extra och förlängda scener. Jag längtar 🙂

A higher call

Här kommer så en recension av A higher call av Adam Makos.

Boken tar sin början när Franz Stigler är i tolvårsåldern och flyger ett hemmabyggt litet glidflygplan med ett inte allt för lyckat resultat. Vidare följer handlingen hans uppväxt och det som fick honom att börja flyga och senare bli jaktpilot under andra världskriget. Av boken handlar ca 3/4 om Franz, för som Charlie Brown sade till Adam Makos: i den här berättelsen är det Franz som är den verklige hjälten.

Franz flög i Afrika och på Sicilien innan han kom hem till Tyskland för att flyga mot ”the four motors”, de Flygande Fästningarna alltså. Här får man som läsare möta Charlie Brown och hans besättning., dock med betydligt mindre detaljerad bakgrundsinformation. Det är inget som stör handlingen, deras bakgrunder spelar mindre roll för den händelse som skulle utspelas över Tyskland ett halvår senare.

Halvvägs genom boken är Ye Olde Pub ute på sitt första uppdrag med Charlie och hans besättning. De blir svårt sönderskjutna, kommer på efterkälken, kommer i spinn, lyckas häva spinnen och försöker mödosamt ta sig hem till England. Då dyker Franz upp. Som läsare får man inblick i både Franz och ett flertal av amerikanernas tankar och funderingar medan Franz flyger sida vid sida med dem ut över Nordsjön (Franz närvaro förhindrade att Fästningen blev nedskjuten av luftvärnskanonerna vid kusten). När toppskytten börjar rikta sina kulsprutor mot Franz, de enda som fungerade på flygplanet, så beslöt sig Franz för att han hade gjort sitt, gjorde honnör och flög tillbaka hem. Här börjar den bästa delen av boken. Den berättar om Charlies och Franz resterande tid i kriget och hur incidenten den 20 december påverkade dem fram tills de träffas 40 år senare.

Boken är mycket bra men ingen nagelbitare. Man är fullt medveten om att båda överlever, embryot till boken skrevs 2004, men berättelsen är djupt rörande och den ger bland annat en intressant inblick i vad de tyska piloterna tyckte om nazisterna och Göring (om honom tyckte de inte 🙂 ). Det är sådana här berättelser som gör andra världskriget intressant. För min del, som har kollat på filmen Memphis Belle massvis av gånger, så är det givande att få beskrivet hur genomgångarna inför uppdragen gick till, det gäller även konversationer och rutiner i Fästningarna.  Memphis Belle har fångat detta nästan exakt så som det beskrivs i boken, vilket gör att boken blir mer levande när scener från filmen spelas upp i huvudet. Så mitt tips är att kolla på Memphis Belle ett par gånger, den är definitivt värd det, och sedan läsa boken. När man kommer till kapitlet The lives of nine så kan man kollar på Memphis Belle igen innan man fortsätter läsa.

Sammanfattningsvis så är A higher call en bok som borde läsas av alla som är intresserade av andra världskriget, rörande historier, flygplan – i synnerhet B17:ar, eller bara vill få bättre grepp om det vanliga folkets (och piloternas) inställning till en viss mustaschprydd herre och hans entourage. Den borde vara standard att läsa i skolan, för till skillnad från de flesta historieböcker så är denna bra.

Man kan också lyssna på Sabatons No bullets fly (musikvideo med scener från bland annat Memphis Belle). Skitbra låt!

Lite om The Hobbit

De flesta människor lever i verkligheten. Och så finns det vi som tycker att verkligheten är lite tråkig och därför drömmer oss bort till roligare verkligheter i fantasyvärldar. De smidigaste sätten att drömma sig bort är genom böcker och film. Peter Jackson är guds gåva till oss fantasyfilm-fans. Sagan om ringen-filmerna är en visuell fullträff  (böckerna är också jättebra men för dem kan inte P J ta åt sig äran) komplett med snygga karaktärer/skådisar, fantastiska miljöer, schyssta kameraåkningar (vårdkasescenen i The Return of the king någon?) och underbar musik. Sedan kom The Hobbit. Behöver jag säga mer? Jag fick hem den förlängda versionen av The Hobbit på DVD härom veckan och har nu hunnit se den två gånger. Den är praktiskt nog uppdelad på två skivor på ca 1,5 timme vardera så man kan se första halvan en dag och den andra en annan. Och tur är väl det för det är en film jag kommer se många gånger till. Och det är inte bara för att Kili är snyggaste dvärgen i stan 🙂 Fantasy for the win!

Bästa helgen på länge?

Igår vaknade jag 8.30. Jag kan inte komma ihåg när jag vaknade så sent senast. Ägnade dagen åt att göra beef jerky till nästa helgs fest. Jag får inte äta av denna omgång jerky men naturligtvis var jag tvungen att provsmaka lite. Otroligt gott! Detta blev nog den bästa omgången hittills. Åkte till syrran på kvällen och tittade på The Avengers. Idag vaknade jag 9.30. Wohoo! Denna halvsoliga söndag kommer att ägnas åt att göra fläsklägg med vitlöksglaserade kålrötter. Det blir nästa veckas lunchlådor. Kokar fläskläggen lite annorlunda denna gång. Tidigare har jag putsat bort svålen och så mycket fett som möjligt. Nu lät jag läggen vara som den var och kokade den ihop med en gul lök i klyftor, två lagerblad, 12 kryddpepparkorn, 7-8 nejlikor, ca 2 tsk torkad timjan och 2-3 tsk salt. Jag väntar med spänning på att den ska bli klar för provsmakning.