Daimler

2008-05-04 – 2021-12-10

Daimler

I fredags fick Daimler somna in för gott. Han blev 13 år gammal. Nästa år, på internationella Star Wars-dagen, skulle han ha fyllt 14. Daimler bodde hos oss under hela pandemin, så totalt sett har jag och T bott i huset under längre tid tillsammans med Daimler än utan (1 år 8 månader mot 1 år 5 månader). Det är tomt utan honom, men han mår nog bättre nu. Han drabbades av en massa olika åkommor under sista året: magkatarr, hosta, artros, något neurologiskt fel som påverkade bakdelen, och tandsten. Under de sista veckorna hade han svårt att gå uppför trappan och han halkade i den vid flera tillfällen. Han ramlade även nedför de nedersta trappstegen några gånger. Han hade svårt att resa på sig om han låg ner och inte hade baktassarna precis under kroppen. Balansen blev också sämre och han orkade inte hålla sig uppe när han stod stilla. Han kände inte när han behövde gå ut och bajsade inne några gånger, vilket han tyckte var jobbigt även om vi inte gjorde någon stor sak av det. Han älskade dock att nosa och spåra in i det sista. I torsdags fick han köra nosework och det syntes på honom hur roligt han tyckte att det var. Nosa och äta gottis – finns det något bättre? Vi gick en nosework-kurs i somras. Daimler var den äldsta hunden på kursen och han var riktigt duktig.

Som valp och unghund, och även en bra bit in i vuxenlivet, var han väldigt intensiv. Detta uppfattade jag ändrades när Benz dog för två-tre år sedan. Då slocknade glädjen som Daimler alltid hade i ögonen, och han verkade bli deprimerad. Därför fick han flytta hem till oss när vi började jobba hemifrån. Hos oss hade han alltid sällskap och fick vara inomhus hela dagarna när vi inte var ute på promenad. Jag kände dock alltid lite stress över att han inte fick så mycket uppmärksamhet som han förtjänade. Detta märktes extra tydligt när jag inte längre fick jobba hemma mer än två dagar i veckan. T gjorde dock ett bra jobb att ta hand om Daimler så det gick ingen nöd på honom, men det var jobbigt.

Våra fotspår från en av de sista promenaderna

Daimler i sitt vintertäcke

Daimlers slaktade toa- och hushållspappersrullar

Daimler och hans kullsyskon fyra veckor (Daimler är den som ligger på rygg i knät)

Daimler vintern 2020

Daimler hade en stenhård svans som han viftade med konstant. Det hände mer än en gång att han slog i svansspetsen i något hårt så att den började blöda. Sedan fanns det små blodstänk överallt. Han hade också egenheten att han ville slicka folk i ansiktet och gärna på näsan, och när han var exalterad (vilket han var jämt) så nöp han med framtänderna i nässpetsen. Hans tänder var små men vassa 😀 Han var konstant glad, och när det kom besök hem till husse stod Daimler med framtassarna på grinden och hoppade upp och ner. Ofta var hela han i höjd med grindens överkant, men han hoppade aldrig över.

Daimler är den snällaste hund jag har träffat. Han älskade folk och att få allas uppmärksamhet. Han var behaglig att ha inomhus, för han skällde aldrig. Han blev aldrig någon bra jakthund men de gånger han släpptes i hägn sprang han lite efter grisarna och skällde, men jag tror att det nog bara var för syns skull. Han var också lätt att ha med sig, om man bortser från att han drog konstant i kopplet. Han skulle alltid vara först och det var viktigt att hinna fram till de nya dofterna innan de försvann. De sista åren slutade han att dra i kopplet, men han ville ändå bestämma var vi skulle gå. Ibland var det frustrerande att han aldrig ville gå in efter en promenad. Det var också frustrerande att han skulle äta allt äckel han hittade ute. På grund av hans goda luktsinne hittade han detta äckel lätt, och ju mer vi försökte hindra honom från att äta det desto ivrigare letade han. Till slut gav vi upp. Han fick ät lite av allt han hittade 🙂

Vila i frid älskade Daimler.

Daimler sommaren 2020

Hundarna

Åkte ut till hundarna och fotograferade dem idag, något som jag har tänkt göra under ganska lång tid nu. De börjar bli gamla och vem vet hur länge de finns kvar. Benz är 11 år och Daimler fyller 9 i maj. Deprimerande tanke men sann. Nu när det äntligen har kommit snö så passade det bra. Att de är svåra att få snygga på bild är en annan sak men några bilder blev i alla fall OK.

Daimler i halvprofil

Daimler i halvprofil från andra hållet

Daimler och en pinne

Benz spanar

Benz i coolt ljus

 

Nytt år, nya tag

Så var det då ett nytt år igen. Jag tycker inte att det var länge sedan det var nyår. Ett år går fort. Jag brukar bli lite trött vid årets början. Inte så att jag vill sova utan mer trött vid utsikten att det ligger ett helt år framför mig som jag måste ta mig igenom. Det hade väl varit OK om saker och ting kunde variera sig lite men nu är det exakt samma lunk i exakt samma hjulspår i ännu ett år. Kan vi inte skoja till det lite genom att till exempel hoppa över mars och byta plats på juli och augusti någon gång? Det skulle göra livet lite roligare och mer oförutsägbart 😀

På gymmet märks det att det är nytt år. Det har stundtals varit mycket folk där. Nu har jag i och för sig bara tränat två gånger så det är kanske för tidigt att uttala sig om den saken. Jag kör på med mitt första träningsprogram kombinerat med det nya som fokuserar på axlar, bröst och bål. Efter första tillfället med det nya programmet hade jag så ont i armarna och axlarna att jag knappt kunde ta på mig jackan. Jag googlade lite och kom underfund med att det var DOMS jag hade fått. Efter tre dagar så tvär-gick det över. Igår körde jag nästan hela samma program (en övertaggad spännis-kille blockerade en av maskinerna hela tiden jag var där så den fick jag hoppa över) och har bara lite lätt träningsvärk nu. Kul att resultaten märks 🙂

I övrigt så ska jag ägna året åt att göra beef jerky så länge det är hyfsat svalt ute. På sommaren är det ingen höjdare att ha ugnen igång i 8 timmar när det är 25 grader inomhus. Jag ska försöka att inte vara allt för arg på jobbet. Detta kommer hålla max de två första dagarna men sedan är aggressionerna tillbaka igen 😀 Jag ska ta med Daimler till minst ett hägnsläpp i Boda. Jag fortsätter att sikta mot att göra GMU:n och så kanske det blir en Peru-resa.

Hundträff i rastgården

Idag har Daimler fått träffa sin halvsysterson i Mjölbys hundrastgård. De två busade inte så mycket då halvsystersonen mest skällde och morrade på de andra hundarna. Daimler busade dock en del med halvsystersonens ägares andra kopov. Det är en tik och Daimler tycker om tikar 🙂 Benz var också med och sprang omkring. Mestadels gick han för sig själv men när han inte gjorde det så visade han hur dålig han är på att läsa av andra hundar. Han är helt värdelös.

Daimler trippade omkring och visade upp sig för tiken. Han har ett sätt där han travar med hög benföring och högrest hållning. Man ser verkligen på honom att han visar upp sig. Tiken brydde sig inte. Svårflörtad tjej 😀 Kopovar är för härliga!

Mer långkok

Den senaste tiden har det blivit väldigt mycket långkok hemma hos mig. Grytor som kokar i flera timmar, köttfärssås som kokar i flera timmar, fläsklägg som kokar i flera timmar och sedan blir till ärtsoppa som kokar i flera timmar. Därför bestämde jag mig för att sluta göra så mycket långkoksmat och satsa på snabblagad mat istället. Även om långkoken klarar sig rätt bra på egen hand så blir det ändå väldigt många timmar i köket på helgerna. Jag vill göra annat då, som att titta alldeles för mycket på tv, läsa och hälsa på Benz och Daimler. Så idag var jag iväg till affären och handlade oxsvans. För oxsvanssoppa är ju kungen av långkok! Hur tänkte jag nu egentligen? För övrigt puttrar en osso buco på spisen just nu, kalvlägg i tomat- och vinsås. Den ska bara koka i 1,5 timme plus lite till. Oxsvanssoppan ska koka i 3-4 timmar. Jag börjar idag och fortsätter imorgon. Tur att jag inte bestämde mig för att göra beef jerky också.

Beef jerky med katt del 2

Det gick förvånansvärt bra att göra beef jerky med en katt hemma. Troligen luktar marinaden inte speciellt gott i en kattnos så Salvia sniffade bara en gång sedan gick hon iväg och lade sig. Hon var däremot lite jobbig när köttet skulle putsas och skäras i strimlor. Rått kött är smaskens för katt.

Beef jerky med katt del 1

Håller just nu på att förbereda beef jerky samtidigt som jag kattvaktar Salvia. Imorgon ska köttet torkas. Hur arbetet går rapporterar jag om imorgon.

En trevlig helg

Åkte med Daimler på kopvovklubbens KM i viltspår i lördags. Inte för att själva tävlingen var speciellt viktig men för att träffa andra kopovar och kopovmänniskor. Det var tur att själva tävlingen inte var speciellt viktig för Daimler spårade mycket men inte helt rätt. Tre-fyra gånger var han ute på äventyr långt ifrån där spåret gick. Vid skottprövningen trodde jag att han skulle misslyckas men han var så glad när det smällde så han måste ha trott att det var riktig jakt på gång. Efter mycket om och men hittade han fram till spårslutet – som han totalignorerade – och fortsatte att spåra ner i ett kärr. Den hunden älskar att spåra men han är inte jättebra på det, bevisligen. Han fick inget pris i tävlingen 🙂 Tog med Daimler ner till sjön för att han skulle få dricka vatten efter spårningen. Den lilla badkrukan gick ner med alla fyra tassarna i vattnet! Det är inte ofta han gör det. Vi var ner till sjön flera gånger innan vi åkte hem och varje gång gick han ner och ställde sig i vattnet.

När Daimler var avlämnad hemma så blev det ett snabbt pitstop hemma innan födelsedagsfesten i stugan. Det åts beef jerky och naturgodis till fördrinken. Grillad hjortytterfilé till huvudrätt. Det dracks lite öl också – Maiden-ölet Trooper med den fåniga svenska etiketten (det är inget fel på den riktiga, PK Sverige!). Till och med jag drack ett litet glas. Så länge ölet var kallt så var det rätt gott. De två kvarvarande flaskorna kommer nog att användas till matlagning. Efterrätten var ost. Mycket ost. Jag hade köpt ett gäng ostar på Norins. Det var den spanska fårosten Manchego, stinkosten Morbier, den gudomligt goda grottlagrade Gruyèren, blåmögelosten St Agur som passar så otroligt bra ihop med päron- och fikonmarmelad, färskosten Roulé vitlök och så Norins-tipset Primadonna som jag placerar i samma kategori som Gruyère. Otroligt goda ostar allihop!

Sommardjur

Dålig titel men jag orkade inte göra två olika inlägg.

Var kattvakt åt Salvia för två veckor sedan. När Salvia är hos mig lär hon sig hyss som att vara på diskbänken trots att hon inte får. Hon får inte vara på min diskbänk heller men det struntar hon i. Vi kom överens om att hon fick sitta framför micron och det gjorde hon – när hon inte var på diskbänken. Hon satt även inne i micron en gång 😀
Sista dagen åkte jag iväg på ett möte på eftermiddagen och då bar det sig så illa att jag inte var hemma i tid för att ge Salle sin eftermiddagsmat. Då hoppade hon upp på diskbänken och drog ner den tomma kartongen från ett torskfilépaket och slaktade den lite.

Ett slaktat torskpaket

 

 

 

 

 

I helgen åkte jag upp med Daimler och pappa till Hälsingland. Det är kul att ha med Daimler dit för han är lugnare att gå med i koppel än normalt och han verkar trivas bra i allmänhet. Han får ju sova i sängen också 🙂 Ibland när vi åker bil får han sticka ut huvudet genom rutan och sniffa.

Daimler sover

 

 

 

 

 

Fartvindssniff

 

 

 

 

 

Glad kopov

 

 

 

 

 

Daimler bland midsommarblommorna

 

 

 

Benny Hill

Det finns ett filmklipp på youtube om en mård som springer in på en fotbollsplan mitt under en match. Filmklippet har fått musiken från Benny Hill pålagd. Det man ska veta om Benny Hill-musiken är att den gör vilket filmklipp som helst jätteroligt, oavsett hur tragisk filmen egentligen är. Jag vet inte om det är musiken i sig som är rolig eller om man förknippar den med roligheten hos Benny Hill men roligt blir det.

Ett klipp om en mård som, säkerligen stressat, springer runt på planen bland ett gäng förvånade fotbollsspelare blir således hysteriskt kul. Jag var tvungen att titta två gånger. Här finns det: www.youtube.com/watch?v=GgO-pQBo68w . Jag har inte orkat klura ut hur man bäddar in youtubeklipp i blogginläggen. Det går säkert på nåt sätt.

Hur som helst, stackars mård, men roligt klipp!

R.I.P Benny Hill