The Hobbit 3

Har nu sett denna film. Tyvärr visas den bara i normal 2D kl 21 i Linköping och den starttiden för en 2,5 timme lång film är väl sent. Så jag fick bita i det sura äpplet och se den i 3D. Jag har varit emot att se film i 3D sedan det infördes på biografer så detta var det första tillfället med 3D-film. Jag tänker inte gå in på några detaljer om vad jag tycker om 3D utan nöjer mig med att konstatera att 3D suger.

Filmen då. Den var bra men jag hade uppskattat den mer om jag hade sluppit störa mig på 3D-effekterna och de jobbiga glasögonen (jag gjorde en dyr ögonoperation för att slippa glasögon…). Men nedan finns en sammanställning av mina spontana tankar kring filmen.

– Alvarméns disciplin och snygga raka linjer. Sådant värmer hjärtat hos en perfektionist. Ja, jag vet att det är film och CGI etc men det är ändå vackert att se på. Jag skulle vilja se den armé som kan spela upp de scenerna live 🙂
– Galadriel är rätt bad ass. Fast hon är inte speciellt vacker när hon är arg.
– Elrond och hans rustning. Jag har haft en ytterst liten fundering på att bygga en liknande rustning bara för att. Jag insåg dock att det skulle ta enormt mycket tid för den består av tusen delar. Minst.
– Var hittade Thorin stridsgetterna? Fanns de i berget? Borde inte Smaug i så fall ha ätit upp dem? Levde de vilt i området? Hur hann dvärgarna i så fall tämja och rida in dem på den korta tiden?
– När jag ändå är inne på djur: stridsgrisar! Vilket roligt påhitt 😀
– Mer djur: vad är det för kronhjortsälg Thranduil rider på? Själva djuret ser ut som en kronhjort men hornen är mer älg. Miss i designen av filmskaparna eller ska den se ut så?
– Och så några djur till: battlebats. Bara ordet säger allt 😉
– Fick Legolas tillbaka sin kniv?

Jag kan tänka mig att se filmen igen men då får det vara i 2D. För övrigt så ser jag fram emot den förlängda versionen på dvd där allt som inte kom med i bio-versionen finns med. Det är en del trådar som inte knyts ihop nu. Till exempel så ska skatten fördelas, Bard blir ny ledare för staden och Dáin & co flyttar in i berget, allt enligt boken. Dessutom känns det som om Tauriels öde kommer att förklaras bättre (jag tror att hon dör. Tolkiens alver kan ju dö av brustet hjärta). Filmen är bara ca 2,5 timme lång. Baserat på de tidigare fem filmerna så finns det utrymme för minst 30 minuters extra och förlängda scener. Jag längtar 🙂

Lite om The Hobbit

De flesta människor lever i verkligheten. Och så finns det vi som tycker att verkligheten är lite tråkig och därför drömmer oss bort till roligare verkligheter i fantasyvärldar. De smidigaste sätten att drömma sig bort är genom böcker och film. Peter Jackson är guds gåva till oss fantasyfilm-fans. Sagan om ringen-filmerna är en visuell fullträff  (böckerna är också jättebra men för dem kan inte P J ta åt sig äran) komplett med snygga karaktärer/skådisar, fantastiska miljöer, schyssta kameraåkningar (vårdkasescenen i The Return of the king någon?) och underbar musik. Sedan kom The Hobbit. Behöver jag säga mer? Jag fick hem den förlängda versionen av The Hobbit på DVD härom veckan och har nu hunnit se den två gånger. Den är praktiskt nog uppdelad på två skivor på ca 1,5 timme vardera så man kan se första halvan en dag och den andra en annan. Och tur är väl det för det är en film jag kommer se många gånger till. Och det är inte bara för att Kili är snyggaste dvärgen i stan 🙂 Fantasy for the win!

Oupplysta författare eller korkade karaktärer?

Jag gillar att läsa böcker. Helst fantasy. Jag menar, vad är det för kul att läsa böcker om vanliga människor i samma vanliga värld som man själv lever i? Hur som helst så händer det ofta att karaktärerna i böckerna som jag läser förflyttar sig medelst häst. Ett mycket trevligt transportmedel om jag får säga det själv. Dock reagerar jag som gammal hästtjej på vissa beskrivningar av hanteringen av hästarna. Allt för ofta manar karaktärerna på sina riddjur genom att ”sätta hälarna i flanken”. Men helt seriöst!?! Kan de rida överhuvudtaget? OK, visst det är en fantasyvärld där det kan finnas magi och alver, inte alltid men ibland. Men nog måste väl den lodräta sitsen vara den optimala även i dessa världar? Så som hästarna beskrivs ser de precis ut som hästar gör i verkligheten. Den här verkligheten alltså. På jorden. I universum.

Alltså, antingen kan fantasyförfattare ingenting om ridning och/eller hästars anatomi eller så är deras karaktärer helt värdelösa på att rida. Man kan inte sätta hälarna i flanken på en häst när man sitter som ska. Flanken sitter långt bak på hästen, precis framför bakbenen. För att nå till flanken måste ryttaren luta sig framåt och slänga bak fötterna. Vad händer då med balansen? Dessutom är det ju aldrig några små ponnyer karaktärerna har. Nej, det är stora bestar till stridshästar. Ju större häst desto längre till flanken. Jag får det inte att gå ihop.

Jag borde kanske börja skriva fantasylitteratur. Böckerna kommer troligen att vara skitdåliga men mina karaktärer kan i alla fall rida 🙂